Idag var jag och tränade räddning med Mara på dan. Det gick bra och den nya belöningen var fortfarande rolig. Jag märkte dock att korven tydligen inte föll damen riktigt i smaken för hon var slarvig med att äta upp den så nu blir det blodpudding ett tag. Mara tycker verkligen att det är kul att kampa när det inte blir för intensivt. Figgarna som jag tränar med är jätteduktiga på att inte provocera henne utan mer leka katt och råtta med korta dragsekvenser. Mara kan inte få nog och äntligen, igen, så släpper hon inte figgen ens om jag skiulle vilja det. Jag märkte att hon är lite miljöbekväm och väljer att markera på avstånd om det kräver allt för mycket tjorv att klättra till figgen. Men det ska vi råda bot på med riktiga klätterfiggar.

När jag var färdig med träningen åkte jag till en kompis som arbetar som hästskötare och klappade lite på hästarna och tog en trevlig fika. När vi sätter igång att surra finns det ingen hejd och vi känner alltid att vi inte hinner prata färdigt innan fikan avslutas. Det är jättebra eftersom man alltid då kan längta tills vi ska surra igen.

Idag har vi varit på en invigning på en utställning på kulturhuset. Det var Helena Blomqvist (Blomberg?) som ställt ut fotomontage. Fantastiska bilder men många var såååååå sorgliga. En bild var på Laika (första hunden i rymden) som satt och tittade på månen. Jag höll nästan på att börja gråta när jag tänkte på att hon var helt ensam ute i rymden och kanske var rädd och ledsen. Dessutom dog hon ju där...buhuhu. Nåja, en bild senare var en bild där Laika var dör under ett täcke med en annan hund som stod brevid. Sorgligt som sagt var.

Innan vi kom dit var jag och Daniel och hade en lyx frukost på cafe med både macka och efterrätt. Mums. Sen blev det lite shopping, jag köpte tre t-shirts för typ 50 kr styck och en fleecetröja för 150. Daniel hittade ett par skor för 124,50 och tre tröjor, en lyckad shoppingtur. När vi kom hem blev det en prommis med dogsen och ett avslut med taco. Nu ska jag fördriva kvällen med lite tv tittande och äta snarra.

Ps. Jag somnade 19,30 igår och sov ändå till nästan kl 7 i morse då flickorna ville ha frukost. Snark. Ds.

I veckan startade idrottskursen och vi fick verkligen en genomkörare med mellan 6-8 timmar idrott måndag, tisdag och fredag. På onsdagen var det ett 2 timmarspass och på torsdagen var jag och läste läs och skriv så då fick kroppen vila. Förutom denna prestation har jag promenerat mellan 1-2 timmar per dag. Jag är totalt imponerad, och ganska trött. Träningsvärken har faktiskt lättat och idag känns kroppen ganska pigg. I veckan har jag simmat, åkt skridskor, åkt skidor, haft redskapsgymnasik, hoppat trampets och spelat diverse olika bollspel och lekar. Det har verkligen varit inspirerande och jag har fått massor av uppslag till olika idrottsövningar som kan nivåbestämmas efter vem som kör. Kul, annars brukar det vara svårt att lägga upp övningar som alla i en grupp kan köra fast på sitt egna sätt.

Tack vare denna intensiva vecka har Daniel haft totalt ansvar över hundarna. Jag var dock och tränade räddning på tisdag och fokuserade då på belöningskvalite. Hon tyckte det var SUPER kul och taggade som tusan på rätt sätt. Hon tyckte att figgarna var MYCKET ROLIGARE än att söka. Vi körde hittaövningar i smårum och i första rummet gick hon lite fint in och i sista släpade hon mig vilt vrålande för att komma till figgen. STOR skillnad. Jag och Diva har även fått ett lydnadspass och fjärren ser riktigt fin ut, förflyttningen mellan stå och sitt måste befästas så hon inte går in i sittet utan backar men de andra förflyttningarna är fina nästan jämt. Ibland kan hon gå lite långt med frambenen mellan sitt och stå och då flyttar hon bakbenen tillslut. Vittringen utvecklas och nu har jag två lappar uppe en med lukt och en utan. Snart ska jag sätta upp fler lappar och sedan är det dags att sätta lapparna på pinnarna. Ser faktiskt ett slut på vittringen. Dessutom har kommandot leta fastnat för så fort jag säger leta kommer damsugaren fram och hon flyger fram över golver och letar febrilt. Speciellt om pinnarna är ute då springer hon verkligen fram och letar som bara den. Detta moment kommer nog att bli en favorit för Diva verkar det som och det är ju ingen nackdel.

Idag var jag för sista dagen på skolan i höstens kurser. Jag har fått in alla uppsatser och uppgifter och har fått meddelande om några att de är klara så nu väntar jag spänt på att få veta hur det går med de sista. Det ska bli så skönt att sätta ett kryss över höstens kurser och fokusera på vårens. På måndag börjar jag läsa idrott och på onsdag fortsätter läs- och skriv. I idrotten ska vi åka skidor och skridskor nästa vecka och slalom till nästa innevecka. Hoppas jag får tips på hur jag ska kunna trimma mina egna färdigheter så jag kanske kan lära någon annan. Känner en press på mig att lära mig allt nu. Mina mål är att lära mig hockeystop och ta mig nedför en slalombacke utan att sätta mig på rumpan. Vi får se, vi får se....:)

...och tio tillbaka. Idag var vi och tränade räddning. Mara var flamsig, som vanligt, och vi hade som tur var en jätteduktig kvinna som tittade på. Hon påpekade att Mara inte hade den rätta glöden att hitta figuranten och troligtvis för att belöningen inte är 100 %. Jag har själv märkt att hon haft lite svårt med miljö plus att hon ibland missat figurant. Jag trodde att det kunde ha med näsan att göra men nu när problemet är pekat på så stämmer bitarna in. Orsaken att figuranterna är mindre intressanta har tror jag att göra med att hon börjat uppskatta söket mer. Genom att söket är så kul blir figuranterna sekundära och då kommer problemen. Så nu är det träning 100 % på belöningskvalite. Jag har fått massor av tips på olika belöningar att variera mellan så vi får se.

Annars har jag idag varit på studiebesök i en Aspergersklass och det var jättekul. Underbar personal och trevliga och intressanta elever. Jag tror att jag hittat min framtida drömplats att jobba på. :)

Idag var vi på räddningsträning och det var helt underbart väder med nyfallen snö, 3 minusgrader och strålande sol på en klarblå himmel. Jag lät gruppen lägga ut figuranter till mig och Mara eftersom jag är helt värdelös på att lägga upp sök och vara säker på att jag täckt området. Mara började starkt med att på en gång lokalisera första figuranten och markeringen var klockren. Efter det var området tomt ganska länge men jag kände att hon sökte där jag pekade och tog för sig området. Efter en stund gick mara in i ett hus där porten stod öppen, där inne visade hon intresse ,men efter en stund kom hon ut. Jag tänkte att hon kanske slarveda och skickade in henne igen och igen. När jag tänkt att skicka in henne fjärde gången kom en i gruppen fram och frågade vad jag trodde att figgen låg. Jag svarade att jag inte visste, hon förklarade då att Mara fått vittring på en figge som låg på andra sidan huset, utanför huset. När jag äntligen lät min hund slippa springa och söka inne sprang hon fort som tusan själv runt huset och innan jag ens nått knuten kom markeringen. Hon hade, med sin röntgenblick, snabbt konstaterat att figgen låg på andra sidan...suck typiskt mig. Nåja, söket fortsatte bra och Mara var tålmodig när jag skickade trots att hon vet att jag inte har någon koll. När hela området, nästan, var avsökt stannade jag Mara för att tänka ut en strategi. Första meningen jag yppar är att jag har en kortsida på huset oavsökt. Efter det står jag länge och har en monolog om vart jag kan ha missat något. Under tiden jag gör det jag gör bäst, babblar, gör Mara det hon gör bäst, söker månniskor. Hon satt som en staty riktad mot kortsidan vi inte sökt av och försökte med viljestyrka att få mig att förstå att det låg en figurant där. Efter fortsatt babblande från min sida avbröt gruppen mig och bad mig titta på min hund. När jag gav Mara frikommando sprang hon fram, lokaliserade figuranten och markerade.

Jag är glad över att jag har en sån tålmodig hund som inte ger upp på att jag kommer att bättra mig. Trots alla försök så verkar jag aldrig lära mig läxan att min hund vet 1000 gånger mer och bättre än jag. Det finns några saker som jag är oförbätterlig på:

1. Ta det lugnt när jag börjar träna (mina muskler) efter lång vila. Trots att jag vaknat allt för många gånger med  träningvärk så att jag inte kan röra mig på dagar fortsätter jag att tro att jag är hulken.

2. Låta min hund sköta jobbet när det gäller räddning.

3. Det finns tusen mer men om jag skriver fler kan det hända att jag låser in mig i ett mörkt rum och sväljer nyckeln.

Min slutsats är att jag på något konstigt sätt har ett jätteego som gör att jag tror att jag är bäst. Därav samma misstag. Nu börjar jag dock känna att jag börjar landa när det gäller räddningen:

Mara du är bättre än jag.

Idag har jag varit och avslutat kursen Social- och specialpedagogik i Ö-vik. Det var jättetrevligt, speciellt resan dit och hem. Jag har nämligen en sådan trevlig resekamrat som man kan sitta och surra med om livets alla delar. Hon har själv haft hund, jobbar som lärare och har en massa bra och intressanta tankar och ideer.

När jag kom hem blev det hemmagjord pizza och sedan bio. Idag såg vi Arn, vilken var en liten besvikelse. Filmen var bra men ganska långtråkig och som alltid när man läst boken saknas flera delar som man själv tycker är viktiga. Trots att jag var trött så orkade jag ändå vara vaken genom filmen, vilket ändå måste betyda att den inte var såååå tråkig då jag är känd att sussa till både en och två flimer. Till filmen intogs både godis och chips...mums.

...snart. Jag har idag lämnat in tre uppsatser och en loggbok. Totalt lämnade jag in typ 32 sidor skrivet matrial. Idag har jag spenderat hela dagen fram till 17.00 med att korrekturläsa och finslipa arbetena innan inlämning. Nu har jag bara två redovisningar kvar så har jag avslutat denna termin. Imorgon ska jag åka till Ö-vik och redovisa mitt arbete om hur man kan stödja barn med Aspergers syndrom i skolan. Det arbetet var verkligen jättekul att göra, om man räknar bort de oändliga skrivandet. Jag fick massor av tips på hur man kan förändra små saker i skolan eller undervisningen. På onsdag ska jag redovisa en planering jag gjort för området astronomi för en 1-3 klass. Till på onsdag måste jag bara bygga ett teleskop till redovisningen så är allt klart. Idag lämnade jag också in ett arbete om barns läs- och skrivutveckling och olika typer av läs- och skrivundervisning.

Det ska bli skönt att läsa bara två kurser till våren, jag tror det är lättare att läsa en 15 hp kurs och en 30 hp än tre 15 hp kurser. Jag har kännt mig så splittrad under hösten, nu känns det i och för sig jättebra och jag tror jag får godkännt på alla tre.

Förutom att plugga har jag faktiskt haft tid att tränna doggsen i köket. Jag måste bara säga att Mara har utvecklat sitt kryp öven natten. Idag kunder jag stå upp och hon höll positionen påde med rumpan och framåt, GUT. Hon hoppar fortfarande lite med rumpan men det minskar, jag tror att det försvinner om jag fortsätter krypa sakta eftersom hon inte vinner något på att hoppa. Hon kan nämligen krypa ordentligt men jag tror hon blir stressad och att hon tycker att det går både lättare och snabbare att hoppa grodskutt än att krypa som normalt. Diva fick fortsätta med sina moment och hon är verkligen en goding, snabblärd, snabbtänkt men inte ett dugg stressad. Hon är inte ens stressad fast hon legat utanför grinde och tittat på när jag tränar både det ena och det andra med de andra flickorna. Hon kommer lugnt in som "Jaha, morsan va ska vi hitta på nu?" Inte ett enda överslag utan lugn, lugn, lugn. Smulan backar och backar och backar och backar...väldigt duktig tjej, hon måste bara lära sig att sikta mellan mina ben för just nu kommer hon backande i 120 km/h och tjongar ibland in rakt i benet...inte lugn. Mara har förresten fått helt grymma ligg nu, hon satsar 120 över köksgolvet och glider i liggande position bara hon hör mig andas ordet ligg. Detta kan nog bli bättre än jag trodde om det bara kan bli lite mindre isbana så jag kan öka avståndet till mer än fem meter.

Ikväll ska jag fira att jag fått in uppsatserna med en chokladkaka på 43 gram...jummy, jummy.