Idag började jag och flickorna rutträningen på riktigt. Jag bestämde mig redan tidigt att jag skulle lära flickorna att se rutan genom att fästa ett snöre högst upp på konorna så de var tvungen att "hoppa" in. Jag gjorde värsta smarta lösningen med sånna muddar som man har under tex stolsben och gummiband. Det blev perfekt, i rutan la jag ett sittunderlag som target och sedan började träningen. Mara var första hund, hon var sååååååå duktig och fattade på en gång att hon skulle springa full fart och hoppa på targeten. Hon har aldrig haft så fina stopp på targeten förut. Innan hela passet var slut kunde jag skicka henne från ca 30 meter. Diva var också duktig efter hon kommit fram till att snöret inte var farligt. Båda hundarna var verkligen bra men den som överraskade mig mest var verkligen Mara. Imorgon fortsätter träningen och uppdateringen.

I helgen har vi varit hos svärmor och svärfar och firat Pers 50 års dag (och även min). På fredagen var vi på Kalmartravet och åt en god middag och tittade på travet. Det var verkligen supermysigt och underbart sällskap. På lördagen var vi och tränade lydnad med mina nya presenter, konor av Hannah och tre träapporter och en metallapport av Per och Eva. Det gick inte så bra då Diva spenderade mertiden med att vara rädd och Mara var superflamsig. Trots det började jag inlärningen av rutan och båda sprang och hoppade på targeten. På kvällen åt vi middag och Daniels gammelfaster var på besök. Vi fick älgstek och kantareller och till efterrätt blev det kolatårta med glass och grädde, MUMS. Tyvärr blir familje helgerna lite för korta och lite för sällan. På södag hann vi äta frukost och se på Klufts längdhopp innan det var dags för den låååååånga resan hem. Nedan kommer ett kort som Eva tog på Diva på lydnadsträningen.

Jag har massiv huvudvärk och känner mig jättekass. Jag blir så otroligt ynklig när jag är sjuk. Idag har varit en trevlig dag förutom huvudvärken nu på kvällen. Först var jag och flickorna ute på en tre timmars prommis med blåbärsplockning och på eftermiddagen var det lite lydnadsträning. Diva var som en liten stjärna och gick jättefint fot. Hon har superposition på raksträckorna och en sån otrolig intentitet. Vänstersvängarna börjar fungera bra men höger är fortfarande lite vida. Smulan lyckades imponera på barnen genom sina freestyle trix. De tyckte att hon var klart smartast och undrade om ingen av de andra kunde några som helst trix, inte ens tass. Jag muttrade lite och försökte förklara svårigheten i ett snyggt frittfölj men de verkade inte imponerad. SUCK!!!

Idag har vi tagit det ganska lungt och hundarna har fått en vilodag (dvs vi fick en vilodag). Vi var och såg Harry Potter på bio igår och den var jättebra. I natt sov jag kasst eftersom jag var helt tjock i halsen med slem. Slem, vilket äckligt ord. Nåja, jag var helt död när jag vaknade och efter en frukost ute i det fina vädret målade vi vardagsrummet sista varvet (utom fondväggen). När vi var klar med det trillade jag tillbaka till sängen och såg på när de byggde ett hus av en gammal elcentral, intressant. Efter en timme i sängen kände jag mig mogen att möta världen och vi åkte till fyndlagret som ligger 100 meter från lägenheten. Det är en lagerlokal på 4000 kvm som är proppad med diverse begagnade prylar. Mycket var rent äckligt men det fanns mycket fina porslinsaker (glas, tallrikar, vaser etc). Jag köpte två gröna glasskärmar till lampor och en turkos vas, fyndpris 70 kr. Lampskärmarna ska inte användas som skärmar utan som prydnad för de har en underbar färg. Tyvärr gick ena skärmen sönder så nu är det bara en kvar. Ikväll har vi målat även fondväggen och det blir fint. Om någon har något knep för att det inte ska bli flammigt med den vita färgen så säg till. Amatörmålaren, jag, tror att jag varit lite snål med färg och att det därför ser flammigt ut men jag vet inte. Nåja nu ska jag spendera resten av kvällen med att glo på tv. SKÖNT, imorgon börjar slitet igen då jag ska jaga målare till sovrummet och det kan nog bli tufft...:)

...eller åtminstone min lägenhet. I veckan har vårat projekt varit omålning av lägenheten. Än så länge är hallen och köket klart och vardagsrummet är nästan klart. De båda sovrummen och undre halvan av köket ska bostadsbolaget bekosta och alltså riktiga målare utföra (när nu det ska ske). Alla rum blir vita, rättare sagt antikvita med fondväggar i diverse färger. Jag är nämligen inne i en ljus period och Daniel är alltid inne i en ljus period. :) Det blir faktiskt fint med de mörka ganska grova möblena. Det enda som vi skulle behöva är ett vardagsrumsbord (som är på väg snart) och köksbord (som inte kommer att ske innan vi fått ett nytt kök som är större allså när vi flyttar till hus). Köksbordet och stolarna som vi har nu är min mormors gamla och de är fina (också antikvita) men dock ganska trasiga.

Förra veckans projekt var trädgården, jag vet inte om jag skrivit om det men om jag gjort det kan du hoppa över de närmaste raderna och gå direkt in på hundträningen nedan. Vi var alltså och köpte och satte upp staket runt gården. Dessutom hittade vi möbler till uteplatsen på IKEA och solstolar och dynor på Jysk. Allt i trä (för utom dynorna de hade varit så obekväma då) och jättefina. Jag ska sätta in bilder på våran fina trädgård. På gården har vi en vinbärsbuske med MASSVIS av bär, eller det var massvis med bär numera är de i min frys. Vi har dessutom rabarber, en syren (tror jag) och en krusbärsbuske. Nu har jag nästan frysen full av smask. Jag och Danile har varit i skogen och plockat blåbär och kantareller som vi hittade på/bredvid stigen. Kort och gott så behöver vi inte handla på ett tag, måste bara gå ut och jaga lite vilt...:)

Till hundträningen nu.... Jag var på räddningsträning i torsdagskväll och det var ett jättetrevligt gäng om än VÄLDIGT stort. Det var trots det stora antalet BARA två av de fyra grupperna och dessa var inte fulla till antalet... Nåja, träningen gick skit jag la upp alldelens för svåra övningar till Mara som inte kört nån räddning på två månader. DUM, Mara verkade låg och osäker och fick avsluta med en springfigge som hon sprang full fart och fick en fin markering på. Typiskt mig att vara så ivrig och tro att man kan börja där man slutade. Nu ska jag köra några enkla markeringsövningar på husse med massor av belöning och sedan blir det att köra lätt på torsdag så blir hon nog som vanligt snart.

Förutom räddningen har jag tränat lydnad med flickorna och Diva verkligen utvecklas. Hennes koncentration har blivit såååå mycket bättre och hon kan hålla fokus i bra position rakt fram i säkert 45-50 meter. Jag filar på de flesta momentena och det går framåt. I vinter ska jag träna in rutan, fjärr och vittringen det ska bli skitkul.

Nu ska jag sova, så de så...:)

Vi var iväg till Eskilstuna i lördags och gjorde MH-test med Diva. Där borta träffade vi en av Divas systrar, de var lika i sättet och lika små (hon var till och med mindre). Det var intressant att se att de verkligen var små för alla förutom de två små var mycket större. De såg ut som små kopior av WK. Själva testet gick bra på vissa bitar och som förväntat på andra. Jag visste redan innan att damen hade nerverna på utsidan men det var intressant att se vad hon gjorde av sina rädslor. Både vid dumpen och skramlet stack hon en lång sväng och satte sig tryggt bland publiken och kollade idiotförklarande på mig när jag kallade. Hon såg ut som om hon sa "är du DUUUUM, alla andra människor är här och du är ensammen I go with the flow och om du vill så ryms du här mellan deras ben du också". På spökena så la hon totalt av och la sig bakom mig med ryggen mot spökena och sa "jag ger upp döda mig då men ta matte först". Skottena valde jag att avstå och det hade jag valt redan innan eftersom att jag hade starka föraningar om i vilket skick min lilla dam skulle vara i när spökena var över. De positiva bitarna var att hon fick beröm på hanteringen då testledaren bara kunde känna igenom henne och hon stod som en staty. Hon fick enfyra på leken trots att hon bytte grepp eftersom dommaren tyckte att hon hade sån intensitet när hon kampade. Hon sprang dessutom ut och tog lilla bytet och slet i det, sista gången drog hon det hela vägen till mig. Det bästa jag lärde mig av provet var faktiskt att hon inte tar till skärpa när hon blir rädd utan istället ger upp. Det känns bra eftersom det annars skulle kunna bli en farlig liten vovve med hennes nerver plus en massa skärpa. När vi kom till bilen hoppade en mycket lycklig Diva in till sina systrar och gömde sig bakom stora trygga Mara. När vi tog ut henne att kissa lite senare var allt glömt men jag ska aldrig åka dit och tävla....en elefant glömmer aldrig...:)

Ja som sagt det har hänt otroligt mycket sedan sista bloggen. Jag har flyttat till Sundsvall (och inte haft internet) och varit på MH-test med Diva. Sundsvall är en supertrevlig stad, vilket man inte tror när man åker igenom då den ser ut som ett industrilandskap. Men om man åker av E4: an så är det faktiskt fint här. Dessutom är det jättetrevliga människor, våra grannar har alla kommit och presenterat sig och de vet nog redan mer om mig än mina vänner :). Jag har redan kommit med i en räddningsgrupp som verkar perfekt de har gjort slutprovet och ska till RHFU till hösten. Deras räddningsverksamhet är gigantisk med fyra (ja du hörde rätt) träningsgrupper ingrupperade efter nivå. Naturen är underbar och det finns så mycket av den. Jag och Daniel har konstaterat att man kan gå hur LÅÅÅÅNGT som helst i skogen. Nåja nu har jag börjat blogga och jag ska försöka göra det till en daglig vana nu när jag har tid.

Kram på er alla mina vänner.