Idag har jag varit och tränat räddning med Mara efter två veckors vila. Mara var superladdad. Jag hade bett om att en i gruppen skulle lägga upp söket samt lägga figgarna i miljö så Mara var tvungen att klättra in. Mara sökte verkligen jättefint och var jättenoggrann och luktade självmant i dörrspringor och hål. Första figgen låg i halvmörker och vittringen slog ganska mycket i rummet men inte just när Mara kom. Mara språng rakt fram och verkade inte märka att hon fick hoppa/klättra över saker. Andra figgen låg bakom en däckhög och Mara fick klättra öven en kartong för att komma in. När figgen kom ut berättade hon att Mara stått med baktassarna på kartongen och framtassarna på den vänstra axeln medan hon markerade...jag behöver iallafall inte träna på att markera på ostadigt underlag...:). Tredje figgen är inte mycket att säga om för jag hann aldrig med att se när hon susade in över bråtet utan helt plötsligt markerade hon bara. Slutligen hade hon en figurant inne i ett kolsvart rum där ingången var som ett fönster cirka 50 cm upp på väggen och det var cirka 30 cm på andra sidan. Mara har tyckt att sånna ställen är jätteläbbiga eftersom hon inte ser vad som är nedanför. Det är i och för sig jättebra men jag vill att hon ska hoppa in på en gång om jag ger klartecken. Denna "svaghet" har vi tränat nu ett tag och döm om min förvåning när hon försiktigt utan hjälp hoppade in och letade sig fram till figgen. Jag var så stolt och jag ler fortfarande åt hur mycket modigare hon blivit i mörkret. Överlag verkar min strategi att träna miljö en period ha fungerat för fastän vi var på ett helt nytt ställe för både mig och Mara så tvekade hon inte en sekund vid någon miljö utan klättrade över allt ifrån stolar, bord till säckar med frigolit.

Eftersom jag hittade annat att blogga om får juldagspartayet sparas till någon annan dag.