Idag har vi varit på räddningsträning på ett ställe där det var ett hav av stora naturstenar. Ena området var nog 100*100 m och det andra kanske hälften (obs jag har dåligt ögonmått). Stenarna var jättestora, mellan 1 och 2 meter iaf och det var ganska stora hål mellan dem. Överhuvudtaget är det ett svårt ställe för hundarna men det blir ännu svårare av att hundarna inte ser något slut på stenarna utan de ser ut att fortsätta i all oändlighet. Jag fick tipset att göra en lätt popupp för att ge Mara en enkel motivationsövning samt se hur hon rörde sig i stenhavet. Mara fick se figuranterna gå ut och sedan fick den första ställa sig upp och sätta sig ned innan jag släppte henne. Det gick super och Mara flöt fram över stenarna, jag var imponerad över hur lätt det såg ut. Markeringen var bra och regelbunden. Figge två och tre låg ca 20-30 meter ifrån den första och hon fick jobba sig fram dit själv med hjälp av en bra vind. Även dessa två gick super och hon funderade inte en sekund på att hon gick ensammen utan rann fram över stenarna och markerade fin fint. Efter fikat satte vi en figurant ca 50 meter in på området. Vi la figuranten så hundarna skulle få fin vind redan en bra bit innan området så de fick dragning ut. Jag bestämde mig redan innan på att låta Mara arbeta sig ut helt själv och markera. Mara fick figuranten ca 50 m innan området så jag släppte henne och gick i lugn mak efter henne. När jag klättrat upp på området så jag såg henne var hon ca två meter från figuranten. Hon markerade klockrent utan en sekunds fördröjning och med jättefin rytm. Dagens träningspass var superbra och Mara har verkligen utvecklas sedan RHFU:n. Jag känner också att jag blivit tryggare i min hundföring eftersom jag börjar lita på Maras kapasitet och börjat se hur min roll i samarbetet ser ut. Jag ska främst se till att hon täckt hela området samt uppmuntra henne när det behövs, resten fixar hon själv. Hon har verkligen ett bra sökmönster själv (som jag äntligen har lärt mig att se) och täcker oftast själv hela området om jag bara hänger på. Det är verkligen skönt att ha en trygg hund när man själv är osäker.

Kort och gott ett bra pass som ökade såväl mitt som Maras självförtroende. Nu ska jag sätta mig ned och kolla på vilka bitar som jag vill förbättra den närmaste tiden. Framförallt blir det nog att lägga up några större ytsök med figuranter som vi kan plocka fram blandat med de som ska ligga kvar och de som belönar med de där jag själv belönar. Mest för att jag ska lära mig hur vi ska lägga upp sök som passar oss och Mara ska få lära sig att det är variation på belöningar. Sen måste vi väl träna en och annan hjärnsnurrare också så inte damen bara kan flyta med och göra sitt. Söket är min hjärnvridare och konstig vittring är Maras. Ibland avundas jag min hund som rent instinktivt har ett bra sökmönster, själv måste jag gno både en och annan hjärncell för att det ska bli något alls.